Idrotten som samlande kraft i en stad
Jag har alltid tyckt att idrotten har en särskild kraft. Den kan förena människor på ett sätt som få andra saker kan. I Västerås märks det tydligt. När VSK Fotboll spelar på hemmaplan, när VIK Hockey fyller Roxklundahallen, eller när VSK Bandy går ut på isen i bandyhallen – då känns det som att hela staden andas i takt. Det spelar ingen roll om man är ung eller gammal, nyinflyttad eller uppvuxen här; på läktarna suddas skillnaderna ut. Vi står där tillsammans, delar glädjen, nervositeten och stoltheten.
För mig handlar det inte bara om resultaten eller titlarna, utan om det gemensamma hjärtat som slår för Västerås. Idrotten blir en spegel av staden – envis, engagerad och fylld av laganda. Den påminner oss om att vi faktiskt kan mer tillsammans än var och en för sig.
Därför tycker jag att det är så viktigt att vi också har arenor som ger möjligheter, inte begränsningar. Platser där både elit och breddidrott kan växa, där barn får drömma och där vuxna får känna tillhörighet. Arenorna på Rocklunda är en sådan plats. De är inte bara byggnader av betong och stål – de är en del av vår gemensamma identitet.
Jag tycker därför att det är riktigt bra att Västerås Stad nu köper tillbaka arenorna på Rocklunda. Det är ett beslut som visar att man tror på idrottens kraft, inte bara som underhållning utan som en samhällskraft. Genom att ta ansvar för våra arenor tar vi också ansvar för gemenskapen, för framtiden och för allt det som gör Västerås till mer än bara en stad – till ett lag.